Sverige och innovationer - världsklass...

Det kanske inte är så dåligt i Sverige trots allt.

G Ä S T B L O G G...


Det är rätt fascinerande att det lilla landet Sverige alltid kommer bäst till i alla internationella mätningarna över innovation, kreativitet, kunskapsekonomin, välstånd och liknande. Nu senast var det nya siffror från Global Innovation Index, som tas fram av FN-organet World Intellectual Property Organization tillsammans med Cornell University och den internationella handelshögskolan INSEAD.

Ännu mer fascinerande är att vi alltid har varit ledande i många index: Innovation Capacity Index 2011 European Business School (först av 130 länder), Innovation Union Scoreboard 2010, European Commission (först av 27 länder), Global Creativity Index 2011 Martin Prosperity (först av 82 länder), The Global Information Technology Report 2012 (först av 142 länder), Prof Michael Porter’s Social Progress Index (först av 50 länder), Knowledge Economy Index 2008 World Bank (tvåa av 134 länder), Global Innovation Index 2011 INSEAD Business School (tvåa av 125 länder).

Det finns många fler.

Här finns en hyfsat aktuell lista

Det finns flera orsaker till varför Sverige hamnar högt i olika rankinglistor kring innovation och konkurrenskraft. Många kan spåras historiskt. Svensk politik har länge haft fokus på storföretagen och deras samverkan med statliga verk och med forskning vid universitet. Storföretagen har varit lokomotiv för svensk tillväxt.

Statliga verk och storföretag har upphandlat offentliga systemlösningar, som utvecklats tillsammans. Upphandlingarna har bidragit till att skapa innovationer, som utvecklats för offentligt bruk. Innovationerna har samtidigt kommersialiserats och hittat avsättning på globala marknader. Ericsson hade aldrig varit något utan stora samarbetsprojekt med Televerket. Asea har inte funnits utan Vattenfall. Samma sak med samarbetet mellan Saab och statliga FMV.

Resultatet är anmärkningsvärt. Det till exempel bara fem länder i världen som gör stridsflygplan – fyra supermakter och Sverige. Förutom USA och Ryssland är det bara England, Frankrike och Sverige, som har förmågan att själva utveckla världsledande stridsflygplan. JAS är en ledande konkurrent på en av världens största och kanske mest prestigefyllda exportmarknader.

Dessa privat-offentliga svenska utvecklingssamarbeten har starkt bidragit till att bygga exportföretag i Sverige och en ”intraprenörskultur” i svenska storföretag. Det har också stimulerat till långsiktiga privata investeringar i forskning och innovation, vilket kraftfullt bidragit till att Sverige i dag rankas som ett av världens mest innovativa länder.

Även i dag kännetecknas politiken av stora statliga satsningar på forskning och teknikutveckling
med fokus på statlig finansiering av forskning vid universitet. Men framgångarna handlar inte enbart om att vi är så bra på forskning och teknikutveckling i Sverige. En bidragande orsak är sådant som vi tar för givet, men inte tänker på. En viktig orsak är vår inställning till ledarskap. I Sverige har organisationer oftast en kort maktdistans, dvs graden av ojämlikhet bland människor, som befolkningen i ett land betraktar som normal. I Sverige är vi informella. Som chefer kräver vi inte att bli kallade ”Herr Doktor” eller ha egen lunchmatsal. I USA kallas chefer för ”Officer” (CEO), medan de i Sverige är ”Manager” (General Manager). Det säger rätt mycket om attityden till ledarskap. Bara att vi säger ”medarbetare” är ett tecken på en kort maktdistans – alla i ett företag är del av ett team. Vi har talat om ”riv pyramiderna” i över 40 år.

I Sverige har vi en stark en stark tradition av entreprenörskap och uppfinningsrikedom. De flesta entreprenörer har sin historia i folkrörelserna. I Sverige finns ett starkt samband mellan frikyrkan och företagsamhet. Påfallande många svenska företag kommer från väckelsebygder. Gnosjö ligger mitt det svenska bibelbältet och Örnsköldsvikregionen brukar kallas för den svenska kemiindustrins vagga. I bruksorten finns en tradition av entreprenörskap, som har sitt ursprung i frikyrkan.

Väckelserörelsen gav upphov till ett starkt föreningsliv. Det skapade sociala nätverk, som underlättade samarbete mellan de lokala företagarna i församlingen. Församlingarna betonade flit och ansvarstagande, men också öppenhet och nätverksbyggande. Det minskade riskerna för att bli lurad i affärer och skapade en grogrund för goda affärsmiljöer.

Dessutom överskrider frikyrkoförsamlingarna (liksom idrotten) de sociala skikten, vilket minskar klassbundenheten. Motsättningen mellan arbete och kapital blir inte lika hård när fabrikören och arbetaren tillhör samma frikyrkoförsamling. Det blir då lättare för en anställd att bli företagare.

Det gör att vi i Sverige gillar konsensus och delaktighet, där alla är överens om mål och aktiviteter och bidrar till att nå målet genom att vara kreativa och ta ansvar. Det medför också att vi är extremt bra på teamwork, internationellt sätt. Vi har en ledarskapskultur som stödjer frihet under ansvar. 

Det gynnar effektiva organisationer. Vi kan ha så stor offentlig sektor tack vare att den är så effektiv. I exempelvis södra Europa måste man ha en stor offentlig sektor för att den är så ineffektiv.

Det här är ett viktigt beslut eftersom det påverkar oss alla. Jag värdesätter era åsikter och idéer högt. Det är bra om vi kan enas om ett beslut under det här mötet. Om inte det går, ska jag ta hänsyn till det ni har sagt när jag sedan fattar beslutet.

Och det fina i kråksången är att det är konkurrensfördelar och styrkor som inte går att kopiera eller flytta.

Jan Sandred
Program Director, Vinnova

(intressant)

Vinnova  SvD

Läs även andra bloggares åsikter om innovationer, Jan Sandred, politik, regeringen, Sverige, Vinnova, världsledande,