onsdag 26 februari 2014

Då lägger vi skulden på tekniken igen...

Nu blev det hallå som vanligt när en politiker vill lägga sig i privatlivet. Men ska man vara lite juste mot Tobé så säger han inte att datorer är farliga utan använder datorspelandet som ett exempel på hur ungarna försummar sin läxläsning och vill införa webbaserad läxhjälp - så ren datorfientlighet handlar det inte om. Om vi nu ska vara lite rättvisa. Men ibland blir det väl förenklat. Dock så finns det anledning att försvara datorerna tycker jag. För mycket datorspelande är symptom på något annat.

"– Ska vi lyfta elevernas resultat ska vi leverera mer undervisningstid, tidigt stöd och skickliga lärare. Det är politikernas ansvar. Men jag tror att vi måste ha med föräldrarna också som ser till att det blir mer läxor gjorda hemma och lite mindre tv-spel.
För att underlätta för föräldrarna vill Moderaterna införa webbaserad läxhjälp." (Sydsvenskan)

Moderaterna vill ha handslag på att ungar ska spela mindre datorspel än vad de gör idag. Jahaja dags igen att skylla på tekniken tänker den som varit med ett tag och i färskt minne har hur ungarna skrev instruktioner till annars tekniske farfar om hur man skulle få igång videon för att spela in nyheterna. Det blev konstigt nog fel varje gång ändå och ungarna ryckte ut. Huruvida det egentligen handlade om chansen att få barnbarnen på besök förtäljer inte historien.

Det är samma sak idag. Barnen hjälper de vuxna många gånger att komma igång med sin datorverksamhet och kanske att det fortfarande är så att det finns en överhoppad generation här - nämligen föräldrarna.

Men det hela upprepar sig hela tiden. Tekniken är farlig för dig. Det kan naturligtvis vara så för vissa, men där finns det med all säkerhet andra problem i botten som ska hanteras. Hade det inte varit datorn så hade det varit något annat. Men det gäller att slå fast att datorer är ett fantastiskt hjälpmedel för kunskapsinhämtning på så många plan. Att den inte är någon barnvakt är en självklarhet. Men de barn som fick TV på rummet och fick sitta ensamma där och kolla var också ganska övergivna.

Datorspel fungerar inte som enarmade banditer. Ibland kanske, men för det mesta så är det så oerhört mycket mer. Inte bara bra för inlärning på individuell nivå utan också som avledare från dumheter som kriminalitet om man får tro på en amerikansk undersökning som visar just på detta fenomen.

Men det här är lite som i början av internet och när grafiken kom. Då blev datorer plötsligt en nöjesmaskin, likt TV med rörliga bilder ljud. Det gäller att öppna upp lite för det som kommer...

Datorer och datorspel och sociala medier är förvisso tidskrävande, mer för vissa än för andra kanske. Men bra är det också.

Det finns andra metoder för att få barn att röra på sig och att lära sig mer än att tvinga bort dem från datorn. Varför inte satsa på inbyggd rörlighet i infrastrukturen. Promenader mellan skolor för olika ämnen, bra mat. Närvarande lärare i skolan förutsätter att även de får chansen att vara just pedagoger och inte administratörer för att tillfredsställa statistikförespråkarna. Ge föräldrar möjlighet till mer tid för barnen. Skapa större möjligheter för generationsöverskridande verksamhet. Blanda mera, inte varje åldersgrupp för sig. Bland andra ideer. Det ena är inte sämre än det andra.

Problem för vissa barn ska inte underskattas dock. Det krävs mer individuellt riktade metoder här. Sätt in stöten där. Många barn idag är väldigt ensamma och får stimulans och social gemenskap, får kompisar som de annars inte skulle haft. Alla ska dock inte dras över en kam här, lika lite som när det gäller andra saker.

Egentligen är datorn en fantastisk möjlighet för föräldrar och barn att vara tillsammans. Lära av varandra.

Ta den möjligheten föräldrar.



Ystad Allehanda, SVT Norberg i Metro


Inga kommentarer: